Kiara

mitt-nya-liv-i-sverige/kiara/kiara.jpg

Hej!

Allt började när jag såg en annons på Blocket om en annan hund som Amigos Mios skulle adoptera bort, som hette Martha. Jag ansökte om att få adoptera henne men hon var redan bokad visade det sig. Jag fick då tips om Kiara, som jag ganska snabbt bestämde mig för att adoptera istället. Hon skulle ha kommit till mig den första juli egentligen, men hon fick möjlighet att flytta hit redan den 26 maj, så det gjorde hon.

mitt-nya-liv-i-sverige/kiara/kiara3.jpg

Nu har Kiara varit hos mig i nästan fem veckor. Jag valde att låta henne behålla sitt namn, då det är vackert och passande, dessutom lyssnade hon till det redan från början. Jag har en hund till, en valp som är ett par månader yngre än henne (som jag skaffat i Sverige), Lufsen. Han är blandras mellan Lhasa apso/Papillon, född i februari 2012. Kiara och Lufsen hänger alltid ihop; de härmar varandra, leker och gosar. Det är härligt att se dem tillsammans! Ibland får Kiara ett ryck och börjar springa ute, och då blir det full jakt, men Lufsen hinner inte riktigt med för Kiara är snabb som blixten… Hon är verkligen otroligt snabb och smidig!

mitt-nya-liv-i-sverige/kiara/kiara1.jpg

Utöver snabbheten så är Kiara listig och levnadskraftig. Det märks att hon har fått “tänka till” mycket i sina dar, hon vet hur man löser problem. Är där en grind i vägen för henne så börjar hon leta i kanterna och putta på den, hindrar hennes koppel henne för att göra något hon vill så tuggar hon på det, står där mat på bordet som hon vill ha så hoppar hon först upp på en stol, sedan upp på köksbordet, m.m. Detta kan tyckas vara jobbigt för mig, men det är det inte. Det händer så sällan och det är lätt att stoppa beteendet och/eller förebygga det. Men det gläder mig ändå att se hur fritt hon kan tänka; hon är inte låst på något sätt, utan löser problemen som kommer i hennes väg.

mitt-nya-liv-i-sverige/kiara/kiara2.jpg

Hon har även lärt sig att uppskatta bilturer, något som hennes jourmatte i Spanien sa att Kiara avskydde. Detta visste jag inte om från början, utan jag tog med henne och Lufsen då jag och min vän som är lastbilschaufför skulle ut och åka lastbil. Han brukar ofta hämta mig så jag får åka med honom lite då han jobbar. Lufsen älskar detta och brukar somna nästan direkt då vi börjar åka, men Kiara var lite spänd i början. Men ganska snart blev hon van och kan nu åka bil/lastbil obehindrat. Så vi åker ofta till andra städer, till stränder, parker m.m. och låter dem leka där. Iband tar vi med fika och går promenader i natursköna områden.

Rumsrenheten har varit lite klurig, men det beror i första hand på att jag haft en liten valp samtidigt. Det har varit svårt att avgöra vem som gjorde vilken pöl, men jag har alltid haft intrycket att det mest var Lufsen som gjorde inne, även om jag såg att Kiara gjorde det ibland också. Men nu är Lufsen snart fem månader och Kiara har varit här i över en månad nu, det börjar ordna sig, även om det inte är “helt hundra” än.

Jag är glad att jag fick denna fina hund i mitt liv, hon är verkligen en frisk fläkt och väldigt uppiggande. Dessutom är hon otroligt kärleksfull och tillgiven, hon älskar att bli klappad och bokstavligen står/sitter och somnar i ens famn om man klappar henne. Under sommaren har jag inte hundarna i sovrummet i rädsla för fästingar (hittade en fästing i sängen…), men när sommaren är slut så ska jag låta dem sova hos mig igen. Innan jag satte en grind till mitt sovrum så låg dem i min säng, och Kiara ville ligga tätt intill och kunde somna med huvudet på min mage. Verkligen kärt!

Så jag tycker att allt har gått bra, jag är glad över att ha mina vovvisar!

Med vänlig hälsning
Jennie, Lufsen och Kiara.