Picasso

Picasso lämnades utanför Parragas grindar  i en plastpåse tillsammans med sina syskon. Som tur var har en volontär sitt boende på sheltret och han hörde de andra hundarnas upprörda skall  och sprang genast ut och kunde rädda dem alla.

Jag fick sedan äran att namnge dem och då de hade så vacker teckning i sina pälsar fick de namnen efter kända konstnärer, därav namnet Picasso. Det är något med honom som fick mitt hjärta till att smälta…

Han var lite blyg och  undergiven men ville så gärna att jag skulle sitta ner  och umgås med honom. Han blir nu lite modigare var gång jag träffar honom så jag vet att i ett eget hem skulle han snart känna sig hemma och komma till sin rätt.

Picasso behöver någonstans att slå rot och ges tid att blomma ut. En plats hos människor som ser potentialen under den ängsliga blicken och vill bistå honom med tålamod och guidning. Finns det redan en självsäkrare hund i hemmet som kan hjälpa till att visa vägen så skulle det vara till hjälp för honom.