Roberto

Robertos historia är tragisk, även om han själv troligen inte är medveten om vad som hänt honom.

Allt började med att hans familjs hus brann ner. Familjen klarade sig oskadd men tvingades bo hos vänner under en period innan de kunde återvända hem. Under tiden lämnade ägarna Roberto på Parraga med den utlovade planen att de skulle komma tillbaka och hämta honom.

Men tiden gick och kontaktförsöken förblev obesvarade och tystnaden allt längre. Föreståndaren Virginia, som alltid vill se det bästa i människor, väntade tålmodigt. Efter flera månader utan livstecken stod sanningen dock klar. Genom en bekant fick hon till slut besked, familjen hade bestämt sig för att inte hämta Roberto.

Vi visste väldigt lite om honom till en början. När vi såg honom springa runt och leka med de andra hundarna antog vi att han var mycket yngre, så mycket energi som han hade. Först senare fick vi veta Robertos verkliga ålder och det gjorde hans situation ännu mer hjärtskärande — efter alla år som familjehund riskerade hans liv nu att sluta på ett shelter.

För mig var detta oacceptabelt. En älskad familjehund som på grund av tragiska omständigheter skulle berövas chansen att leva sina sista år i ett tryggt och kärleksfullt hem med en varm bädd att vila i.

Vi hoppas att det finns någon där ute som, precis som vi, har ett extra stort hjärta för seniorer — någon som kan erbjuda Roberto ett hem och kärlek under de år han har kvar.