Arkiv för: Stora

Andres är en galgo som hittades bunden en morgon vid sheltrets grindar. Man förmodar att han tillhört en jägare, då det är vanligt att hundar av denna jakthundsras blir övergivna på ett eller annat grymt sätt.

Han hade lyckligtvis inga skador eller bestånde men utan var glad och pigg när man knutit loss honom från repet. Andres är en mycket vänlig hund som tycker om alla andra hundar och människor. Han är dock särskilt förtjust i föreståndaren Virginia. Får han syn på henne kommer han springandes i all hast för att komma henne så nära som möjligt. Helst hade nog denne stora mjukishund krupit upp i hennes knä och stannat där om det hade varit möjligt.

De är vackra och ståtliga hundar men en blivande ägare måste vara medveten om  deras nedärvda jaktinstinkt. Hemmavid är de riktiga soffpotatisar, utomhus däremot behöver de stora inhägnade ytor  där de  kan få sträcka på sina långa ben.

Mabel med systrarna Mara, Marga och brodern Manuel  hittades övergivna på landsbyden av en godhjärtad man. Hundarna var magra och uttorkade och han blev deras räddning.

Efter en visit hos veterinären fick valparna till en början bo hemma hos upphittaren för att de först skulle öka i vikt innan de togs till sheltret.

Idag bor de tillsammans i samma bås och leker gärna, både med varandra och de andra hundarna, men Mabel och Marga är då de mest undergivna i flocken och blir ändå ofta trakasserade av mycket mindre och tuffare hundar.

Brodern Manuel är den coolaste utav dem och är gärna tillsammans med volontärerna eller sitter vid grinden för att mingla med småhundarna. Mara är inte lika undergiven som sina systrar och har därför lite högre status hos andra hundar.

Hela syskonskaran är mycket sociala med människor, nya som gamla bekanta. Vi ser gärna att syskonen hamnar i familjer där det redan finns en trygg hund då de är vana att ha sällskap av varandra. Vi tror inte de är lämpliga för boende i storstad utan en lugnare ort hade varit det bästa för dem.

Manuel och systrarna Mabel, Marga, Mara  hittades övergivna på landsbyden av en godhjärtad man. Hundarna var magra och uttorkade och han blev deras räddning.

Efter en visit hos veterinären fick valparna till en början bo hemma hos upphittaren för att de först skulle öka i vikt innan de togs till sheltret.

Idag bor de tillsammans i samma bås och leker gärna, både med varandra och de andra hundarna, men Mabel och Marga är då de mest undergivna i flocken och blir ändå ofta trakasserade av mycket mindre och tuffare hundar.

Brodern Manuel är den coolaste utav dem och är gärna tillsammans med volontärerna eller sitter vid grinden för att mingla med småhundarna. Mara är inte lika undergiven som sina systrar och har därför lite högre status hos andra hundar.

Hela syskonskaran är mycket sociala med människor, nya som gamla bekanta. Vi ser gärna att syskonen hamnar i familjer där det redan finns en trygg hund då de är vana att ha sällskap av varandra. Vi tror inte de är lämpliga för boende i storstad utan en lugnare ort hade varit det bästa för dem.

När jag först träffade Nube var hon en bedårande liten valp som bara dagarna innan hade räddats från en vattenreservoar.  Hon var nyfiken och trots att hon fick vara i karantän själv till en början så var hon lika glad för det så fort volontärer kom på besök. En sådan här söt liten tjej kommer bli bokad snabbt tänkte jag och tog några fina bilder på henne.

Men så var tyvärr inte fallet. När jag kom tillbaka i mars månad, 5 månader efter mitt första besök såg jag samma ansikte som jag blivit så förälskad i, denna gången i en liten större kropp. Nu lekte hon glatt tillsammans med de andra unghundarna och trots att jag var lycklig över att se att hon inte längre var ensam så skulle hon ju inte varit kvar på sheltret, hon skulle ha bott i ett eget hem.

Trots att hon har spenderat mycket tid på ett shelter är Nube en glad och sprallig tik som fungerar bra ihop med hundar i alla storlekar. Hon älskar volontärerna och slänger sig över dem och andra besökare av ren och skär lycka vid första ögonkontakten.

Nube skulle trivas i ett hem där man är redo att ta emot en unghund som fortfarande har mycket att lära sig i livet. Nube fungerar bra med katter.

Selva kom till sheltret med sin syskon Solei, Seva och Sole. De kom från en oönskad kull och kunde bo kvar i hemmet så länge de var små valpar. Senare, när de  blev för stora och för aktiva för familjen att ta hand om, lämnades de istället in på hundhemmet.

Då Selva troligen  är en korsning med schäfer kommer hon att behöva mer aktivering av kropp och knopp än sina dagliga promenader. Kanske agility, spår eller sök skulle passa henne?

Hon är en unghund som inte har fått mycket till grundträning så därför önskar vi att hennes nya familj ska vara beredda att avsätta den tid och det tålamod som krävs för att uppfostra en valp. Eftersom hon är en smart hund som tycker om att lära sig nya saker så tror vi att det kommer vara ett nöje att träna med henne.